Människor i dagens samhälle kan vara så jäkla oförstående och omänskliga ibland! Råkade ut för en liten incident idag på Hemköp när jag skulle handla lunch.

I kassan satt en liten vilsen gröngöling som säkerligen inte jobbat där någon längre tid. Bredvid honom låg olika frukter som någon kladdat dit nummer på med märkespenna för att stackaren skulle veta vad han skulle slå in som vad (en liten kul parantes bara)

När det var min tur att betala slog han in mina varor. Jag reagerade på att summan blev så pass hög som den blev men ville inte krångla utan betalde och kollade sedan kvittot. Det visade sig att jag hade betalt 35 spänn för en avokado (!)
Jag gick tillbaka och sa till. Killen blev knallröd i ansiktet och visste inte vad han skulle göra. Han tittade sig omkring efter någon mer rutinerad kollega att be om hjälp, men han hittade ingen. Kön till kassan växte och växte. Människor stampade med fötterna och tittade irriterat på klockan.

Jag blev också irriterad efter att ha stått där i ett antal minuter. Kände hur min lunchrast rann iväg som sand mellan fingrarna. Då drog jag mig till minnes hur jag kände mig de första dagarna på mitt sommarjobb och med ens riktades all min irritation från killen i kassan bort till folkmassan i kön med sina griniga blickar och ljudliga, demonstrativa suckar.

Jag tyckte så synd om honom! Nervösare för varje minut som gick och för varje tillkommen kund i kön. Försökte le lugnande mot honom. Tillsist fick han hjälp och jag fick mina 26 kronor. En halvtimme kvar av lunchen. jag borde varit lika sur som resterande lunchkunder, men det var jag inte. Alla har vi varit nybörjare någongång! Kom ihåg det!