Ärlighet varar längst...

- Varför just Expressen?

Han tittade på mig med en blick som avslöjade nyfikenhet och ett uns av förväntan.

Jag tvekade. Insåg att jag skulle riskera att låta som ett litet barn på julafton. Till sist bestämde jag mig för att vara ärlig. Jag svarade honom med ett enda ord.


- Nostalgi.

Han såg oförstående ut. Jag tog ett djupt andetag.


- Min farfar har jobbat på Expressen. Mina föräldrar är trogna läsare och köper tidningen varje dag.  Min barndom har präglats av getingpennor, handdukar, kortlekar och badbollar med det svartgula flygfäet.  Det här är min chans att, i tio veckor, bli en del av någonting större som hela tiden varit ett väsentligt inslag i min uppväxt...

Jag tystnade. Sänkte blicken för ett ögonblick. Jag hörde själv hur patetisk jag lät. När jag tittade upp var jag beredd på att möta den där fördömande "du-är-ju-knäpp-på-riktigt-blicken". Men den var inte närvarande i hans ansikte.
Han log.
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0