Yes, jag har alltid varit ett kontrollfreak. I skolan, hemma, på fritiden. Kontrollfreakandet kan också likställas med, eller vara resultatet av, en perfektionism som har dominerat hela mitt liv. Nu när jag inte kan kontrollera mitt knä känns det förstås rätt jäkla tungt.

Såklart förstår jag att det är träning som gäller för att bygga upp musklerna. Det finns ju faktiskt många som lever, och klarar sig bra, utan korsband. Jag känner dock att en operation är oundviklig. Helst skulle jag vilja göra den i dag så jag blir av med det. För ett korsband, det måste jag ha för att kunna leva det liv jag vill leva. Med massor av fotboll, akrobatik, joggingrundor och simturer.

Det kommer ordna sig. Eller hur??