Halsont och releaseparty

Halsont är ett förrädiskt tillstånd. För det första så känner man sig inte särskilt sjuk utan flänger runt precis som vanligt vilket oftast resulterar i en lång utdragen period av värk följt av hosta och snuva. För det andra så inbillar man sig att halstabletter botar halsont snarare än lindrar för stunden och man knaprar och suger slut på flera påsar vicks om dagen. I mitt fall är det den med hallonsmak som konsumeras flitigaste och nej, jag är inte helt ovetande om att jag lika gärna skulle kunna äta godis. När det kommer till halstabletter är det nämligen bara Zyx som verkligen hjälper (och bedövar dessutom hela käften på kuppen).

Till det förrädiska med själva halstabletterna: De resulterar i 99 procent av fallen i magont. Magont i sin tur innebär inget kaffe  (åtminstone inte utan mjölk) och inget kaffe är lika med huvudvärk och brist på koncentration. Det jag försöker säga är alltså att halsont är början till en OND cirkel som kan rasera hela din tillvaro. Åtminstone i mitt fall eftersom jag inte får träna :( Det är det värsta av allt!

I dag lämnade jag grabbarna till sitt öde och smet tidigt från jobbet för att gå på releasepartyt av Pers bok på Utrikespolitiska institutet (bara namnet låter ju jätteflott). Det var trevligt men synd att det var på en måndag för jag var nog inte den enda som inte var på partyhumör ;-)


Nu är den här!

Äntligen! Nu är den här och den blev så fin så fin. Det känns som en stor tung sten har lyfts från mina axlar då jag har gått och varit hypernervös för att något skulle gå helgalet. Men ryggen satt där den skulle och flikarna var nästintill precis så som jag ville ha dem. Jag tror jag ska bli formgivare i nästa liv ;-)

Har dock lite svårt att fatta att det blev en riktig bok av "eländet" tillslut :)



  

Finns att köpa här:
http://www.bokus.com/bok/9789197749527/arvet-efter-mubarak-egyptens-kamp-for-frihet/




Klackarna i taket

Gårdagen var mycket trevlig även om den slutade på tok för tidigt för min del. Vi hade bara varit på Golden en timme innan jag var tvungen att kasta in handduken på grund av magont. Så kan det gå ibland... Typiskt att det var just denna kväll då jag äntligen lyckats släpa med mig folket till världens bästa dansställe :( Men det blir fler gånger hoppas jag...



  

  


Långpromenad och fönsterfilm

Ställde klockan på nio i morse och tog en långpromenad genom stan till Kungsholmen där jag införskaffade 120 cm fönsterfilm för att hålla nyfikna busstrafikanter borta från mitt privatliv. Måste säga att det kvalar in som mitt bästa köp på mycket länge. Ingen insyn men ändå solsken :) Helt plötsligt ser jag inga som helst problem med att bo på bottenvåningen.

Nu ska jag ta mig en liten tupplur innan mina gäster anländer. Ha en trevlig kväll kära läsare!

Uppdatering

Hej hej hallå dagboken, du stackars försummade sate...

Nyligen hemkommen efter ett biobesök på underbara Saga med den underbara Sofia och den snäppet mindre underbara Black Swan som gav mig kvälvningar och förmodligen även en natt full av mardrömmar. Fråga mig inte varför jag envisas med att se psykologiska thrillers som, enligt mig, är oäckare än alla blodiga skräckfilmer som någonsin gått upp på en biograf...

Nåväl, livet går sin gilla gång och jag har köpt en ny digitalkamera. En chockrosa, självfallet, som ska få den stora äran att föreviga framtidens (förhoppningsvis) många och lyckade partykvällar.
I övrigt...

... ser jag fram emot: 
* Lördagen då kameran ska invigas på Golden hits dansgolv 
* Dvd-släppet av Skilda världar. Inget går upp mot en nostalgikick!

* Releasen av Pers bok

 

... fasar jag för:
* Måndag då Hagsätralinjen stängs ner och jag kommer få en ständig folksamling utanför mitt fönster där hållplatsen för ersättningsbussarna är olägligt placerad. I ETT HELT HALVÅR! På lördag blir det till att leta fönsterfilm i stans alla färgaffärer!


Lördagen

Inga brutna ben och inga avslitna korsband, bara en solig underbar dag i Säfsen-backarna :) Avslutade med fika hos mormor och morfar och sedan bar det av hemåt för lite middag, Melodifestivalmys och sällskapsspel. Sämre lördag kan man ha.






Se upp i backen!

Befinner mig i soliga Ludvika och ska snart bege mig till Säfsen för lite skidåkning med mamma och pappa. Har dock svårt att bestämma mig för om det är slalomskidorna eller brädan som ska få äran att bära mig nerför branten för första gången på över fem år (!)

Fem år. Så länge har det faktiskt gått sedan jag åkte utför senast. Lite pinsamt med tanke på att jag i princip är uppvuxen till fjälls och en gång i tiden var riktigt bra på det här med skidåkning.

Ser fram emot dagen med skräckblandad förtjusning och ett uns nervositet. Jag har ju dessutom ett nytt korsband som ska premiäråka. Håll tummarna!

Mot Örebro!

Den här helgen har jag sett fram emot länge. Om 1,5 timme sitter jag på bussen mot Örebro och min fina vän Sofie! SKa bli så roligt!

Har precis ätit frukost, duschat och borstat tänderna. Tänkte titta på Nyhetsmorgon men i stället visas Dr Mugg. Snacka om att barnprogrammen har sjangserat sedan Björnes Magasin!


Korsbandet, ett år!

I dag fyller mitt korsband ett år. Tänk vad tiden går fort! För exakt tolv månader sedan låg jag hemma på soffan hos mamma och pappa i Ludvika med ett nyopererat knä, utan jobb och hatiskt inställd till livet rent allmänt.

I dag, ett år senare, sitter jag här i min underbara lilla etta i Enskede som är BARA MIN, nyss hemkommen från jobbet och har formgivit en hel bok! Äntligen är vi klara och snart snart snart ligger Pers bok i tryckpressen och blir jättejättefin :)

Efter att ha jobbat konstant i tre veckor ska jag nu börja ta tag i mitt liv igen. Prio ett är mina vänner som jag saknar så sjukt mycket. Känns som om det var evigheter sedan jag såg er allihopa! Hoppas vi kan styra upp något kul snart...

I alla fall... saken är den att jag diktat upp ett helt tal till mitt kära kordband i huvudet som jag skulle skriva ner här i bloggen på årsdagen. Ni vet ett sådant där sentimentalt inlägg med återblickar, framtidsutsikter, hur tacksam jag är över att jag kan gå och så vidare. Men saken är den att jag inte orkar så ni får hålla till godo med en knäbild i stället :)

Två veckor efter operation. Har precis plockat stygnen.


Rapport från arbetsbubblan

Jag har fortfarande inget liv. Eller kanske för mycket liv, det beror lite på hur man ser det. Boken inte skickad ännu, men så gott som färdig. Nu är det tekniken som strular men det är så det ska vara. Annars är det ingen riktig match ;-)

Lite skoj har jag ändå hunnit med att ha i helgen. I lördags var jag ute och käkade med mina trevliga arbetskamrater och på söndag var jag på lilla Almas dop i Högalidskyrkan.


Öl på Vasas efter en god middag på Kokyo.


Alma


RSS 2.0