Ibland funderar jag på att göra en bröstförstoring. Inte på allvar förstås, för då skulle jag absolut inte våga skriva det här! Men tanken har slagit mig mer än en gång...

Självklart är det idiotiskt. Jag skulle aldrig kunna slänga ut 30 000 spänn på en sådan sak. Jag skulle bli stämplad som den ytliga tjejen med fejktuttar och ingen vettig kille skulle någonsin titta åt mig igen. Till saken hör också det att JAG inte skulle titta åt en kille som blev intresserad av en brud med silikontuttar!
Snacka om paradox!

Dessutom vill jag kunna acceptera mig själv precis som jag är, vilket jag till stor del också gör. Jag skulle ALDRIG kunna göra en bröstförstoring eller dylikt för någon annans skull, utan det är enbart för mitt eget välmående som jag ens tänkt i de tankebanorna. 

I dagens samhälle är bröstförstoringar inte acceptabelt. Iaf inte i den mån att de som genomför detta ingrepp blir betraktade som jämlika. De får stämpeln: Dum, ytlig, lössläppt bimbo och allt vad det nu kan vara.

Ta några minuter att refelektera över VARFÖR tjejer förstorar brösten. Det finns många anledningar. Vissa är förmodligen både dumma, lössläppta och ytliga men de finns också de som är det motsatta. Anta att du är helt platt! Skulle du då kunna tänka dig en bröstförstoring för att kunna känna dig mer kvinnlig?

Som vanligt tittade jag på "Efter tio" med Malou imorse. En av dagens gäster var Tony Irving som var där i egenskap av före detta flintis. Han berättade hur han slängt ut tusentals kronor på hårtransplantationer (och planerade att slänga ut tustentals till), allt för att få känna sig manlig!

Detta är dock helt accepterat av samhället och ingen ser ner på Tony på grund av detta. Snarare tycker vi synd om honom. "Stackars lille Tony som är tunnhårig och mår dåligt av det!"

Vi kan alltså konstatera att Tony får ta till "fejkhår" för att känna sig mer manlig men en tjej med små bröst får inte förstora dem för att känns sig kvinnlig. 

Ta ytterligare några minuter att reflektera: Vad är det egentligen för skillnad?!