Synden straffar sig själv

Synden straffar sig själv brukar man säga. Huruvida det stämmer kan man spekulera om i oändlighet utan att bli ett uns klokare. Själv är jag dock övertygad om att det ligger någonting i det gamla talesättet. 


Midsommar nalkades med regn, rusk och insikter som slog mig likt en käftsmäll i ansiktet. Min reaktion var blandad. Egentligen brydde jag mig inte annat än att jag kände mig dum. Så oerhört naiv.  Men vid närmare eftertanke insåg jag att det förmodligen var rätt åt mig. Jag hade fått en dos av min egen medicin.

Och den verkliga boven i dramat, den största tjuren i hagen, den allra fulaste fisken ... Ja, tids nog så kommer någon eller något att nypa åt honom också, det är jag övertygad om. Och då, då pratar vi inga små blåmärken!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0