Vad är grejen med de ensamma mammorna?

Ända sedan premiären av "Ensam mamma söker" har jag limmat fast arslet i soffan med Karlssons klister varje söndag kl 20 (egentligen redan kl 19 eftersom Top Model börjar då men det är en annan femma) och självklart satt jag på både klister och nålar när sista avsnittet visades för ett par timmar sedan.

Programmet har fått både ris och ros, allt från kritik för att utnyttja småbarn som dragplåster på bästa sändningtid till beröm för att vara ett trevligt och oskyldigt helylleprogram som lyfter mungiporna i både slott och koja.

Dock var det inget av detta jag egentligen tänkte skriva om...

Det som fascinerar mig mest är inte mamma Helenas dille på hockeyrumpor tillhörande snorvalpar som knappt klivit ur vaggan utan själva glorifieringen av de tre lyckliga kvinnorna som fått turen att spela huvudrollen i ett av Sveriges mest omdebatterade familjeprogram. Det gör mig riktigt illamående när tio killar droppar kärleksförklaringar till höger och vänster till en och samma person. Jag förstår inte hur så många människor kan falla för EN kvinna. Jag gör helt enkelt inte det.

För det är inget speciellt med dem. Verkligen inte! Visserligen är Madde charmig med sina "ståtrosor" och fnitterattacker. Ulrica har väldigt fina ögon och ser allmänt bra ut. Helena är enbart pinsam med sina klämtjäcka 20-åringar som av någon anledning dyrkar marken hon går på. Och vid närmare eftertanke är Madde nog egentligen väldigt dryg och Ulrica bor ju faktiskt i Ludvika (och vem i hela världen vill bo i den lilla hålan?!)

Som sagt, jag förstår inte.

Och det stannar inte vid de ensamma mammorna. De är inte på långa vägar först och de kommer inte heller vara sist. Fenomenet "enmansdyrkan" förekommer även i program som "Bonde söker fru", "The Bachelor" (stavning?) och senaste tillskottet på listan: "Mammas pojkar", som jag faktiskt inte sett en endaste liten minut på men inte tvivlar på kvalar in i kategorin..

Fortfarande. Jag FÖRSTÅR INTE! Vad är grejen? Bra tv är en mycket trolig anledning som skulle innebära att allt bara är bluff och båg, det vill säga om inte alla mammor, bönder och ungkarlar fått gå en kurs i hypons på Hogwarts. Eller så är det helt enkelt så att den pinsamma, töntiga, rödhåriga bonden Roger som fyller rutan på onsdagar är världens charmigaste karl. I don´t think so liksom...

Så mitt förslag är helt sonika: Lägg ner alla kassa, fejkade kärleksprogram!

...Någon som kan komma och lossa mig ur min klisterkletiga soffa???

Helena från "Ensam mamma söker"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0