Jag önskar verkligen att det fanns ett sätt att ha alla sina vänner i närheten dygnet runt. Alltid är det någon man längtar efter. Särskilt saknad är Ida som för exakt ett år sedan lämnade kalla Sverige för "the love of her life" på andra sidan jordklotet. Jag kan inte fatta att tiden går så fort. Det känns som om det var i går vi hade vår "avskedsdag". Jag hoppas verkligen att jag kan åka och hälsa på snart...

Idas näst sista dag i Sverige, tisdag 12 maj 2009:


På djurgårdsfärjan


Lunch på Blå Skåpet


Vin på "54:a"


Sista Sverige-snusen


Schlager på Kvarnen