Har gosat ner mig i soffan med en kopp kaffe, lite frukt och hembakade kesomackor. Mitt hår doftar fortfarande inpackning efter gårdagens frisörbesök som fullständigt ruinerade mig och ute lyser solen med sin frånvaro. Typsikt. Jag som tänkt övertala Fia att möta upp mig för ett glas rosé på någon mysig uteservering.

Min blogg har blivit lite av en helgblogg vilket ni som är uppmärksamma kanske har noterat. Under veckorna lever jag i efterdyningarna av min stressperiod för någon månad sedan och det tar sig uttryck i något som kan liknas vid ett panikartat tankemönster som inbillar mig att jag har något viktigt jag verkligen måste ta tag i och min hjärna letar förbrilt efter "måste-göra-saker" som inte finns. Det resulterar i en paralyserad Frida som inte får någonting vettigt uträttat. Varken mer eller mindre.

Det här med stress är verkligen något som jag är bra på. Vad jag än tar mig för med så måste det gå fort. I går när jag kom hem och satte i gång med matlagningen kom jag på mig själv med att speeda i 120 utan anledning och utan några tider att passa (förutom Talang på tv). Är det kanske så som dom säger? Att Stockholm tär på psyket? Att missa tunnelbanan är faktiskt ingen katastrof! Eller?....

När jag ringde till doktorn efter ännu en sömnlös natt med svidande magknip och illamående gissade hon på magkatarr. Det visar sig förhoppningsvis nästa vecka när jag ska dit och försöka få en diagnos på eländet. Under tiden ska jag meditera, känna lugnet medan grannarnas skrikande ungar löper amok i trapphuset. Kanske köpa mig ett lite rött torp med vita knutar i någon trevlig liten Dalaby så man slipper ligga vaken på nätterna av att ett gäng ungdomar pumpar musik med en bas som får hela lägenheten att skaka.

I kväll ska jag på fest i Nacka. Jag tror mina naglar behöver lite färg. Kanske rosa...

Varför känner jag mig så mycket snyggare i långt hår? Kanske är det så att det var bättre förr? Trots att jag bodde i Flemingsberg...