I dag vill jag bara vara

Höstdeppet har slagit klorna i mig och dagarna är långa, mörka och ensamma. Inget känns riktigt bra men samtidigt kan jag inte sätta fingret på vad det är som är fel. En del anser att man inte är berättigad att må dåligt om man inte kan peka på en konkret orsak till att man känner sig som man gör. Varför är det så tabubelagt att vara nedstämd?

På jobbet har vi pratat mycket om arbetsglädje, veckan som har gått. Hur vi ska bete oss mot varandra och hur vi ska uppbringa maximal kreativitet och produktivitet samtidigt som vi ska ha kul och känna att vi göra någonting bra. På företagsdagen i dag "lekte" vi redaktionsmöte och klippte och klistrade ihop vår egen tidning. En riktig flashback till grundskoletiden och jag måste erkänna att det var den roligaste och mest kreativa arbetsdagen på länge. Nu känner jag mig inspirerad och villig att lägga alla distraktionsmoment i mitt liv åt sidan och bara fokusera på jobbet ett tag. Tror det är precis vad jag behöver :)

I kväll är jag hemma. För första gången på länge en fredag. I dag vill jag bara vara. Med mig själv, ifred med mina tankar, ensam, lite smådeppig och allt annat som man inte tillåts att vara när man är med någon annan. Det blir nog bättre i morgon...


Kommentarer
Postat av: K

Kul att hitta till din blogg! Spännande! När du säger "jag måste erkänna att det var den roligaste och mest kreativa arbetsdagen på länge" förstår jag dig precis. Apropå kreativitet, har du läst den här artikeln?: http://www.dn.se/ledare/kolumner/auktoritara-utsondringar

2011-11-11 @ 14:16:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0