I dag vaknade jag kl 9 med ett väldigt tungt huvud och en väldigt bra känsla i kroppen. Det blev ingen dans i går så huvudvärken var snarare resultatet av att våren är i antågande (om ni nu inte märkt det). Jag har en väldigt märklig pollenallergi har jag konstaterat. Vissa år märker jag knappt av den fastän tidningarna rapporterar om det värsta pollenåret någonsin och mina vänner snyter sina röda näsor i tröjärmarna. Andra år är som i år. Näsan rinner. Ögonen rinner. Huvudet känns tjockt som bomull och jag nyser konstant.

Trots att morgonen var värre än vanligt så kände jag mig som sagt väldigt glad ändå. Egentligen helt utan anledning. Känner mig till freds med mitt liv faktiskt. Jobbet börjar bli vardag och jag trivs som fisken i vattnet. Ser fram emot de återstående åtta månaderna tillsammans med alla trevliga kollegor och världens roligaste arbetsuppgifter. Ibland känner jag mig dock onormal. De flesta redigerare som jag har stött på vill egentligen arbeta som skrivande journalister och redigeringen är bara en anhalt på vägen. För min del är tidningsredigering målet. Det tog ett tag att inse det eftersom kicken av att se sin byline under en artikel är enorm. Jag vill inte vara någon liten doldis. Inte för allt i världen. I stället ska jag se till att bli världens bästa redigerare.
Som Cales en gång sa: "Skriva kan vem som helst. Duktiga redigerare växer inte på träd."

Nej nu ska jag sluta svamla och sörpla upp mitt kaffe. Har för övrigt konstaterat att knäckebröd är ett underskattat påfund som man borde äta mer av. Med mycket keso. Och gurka :)

I dag väntar fika med Tobias och en runda på stan. Om solen tittar fram kanske årets första yoghurtglass slinker ner i min mage :) Kvällen hänger lite lös än så länge med förhoppningsvis kan jag övertala Zandra att dra på sig dansskorna och följa med ut :)

Frukost