Sitter och tittar på Nyhetsmorgon med en olustig känsla i maggropen. Kaffet växer i munnen och jag får så sjukt dålig samvete över den där snygga väskan på Åhléns som jag tänkte köpa till mig själv i examenspresent i dag efter jobbet. Bara som exempel...

Bilderna från Haiti är så hemska att det inte finns ord! Jag skäms över min egen lilla i-landslyx som jag allt för ofta gnäller över. Helt sjukt många har antingen blivit hemlösa i skalven eller fått sätta livet till. Tänk att helt plötsligt inte ha något hem. Det är faktiskt mer än vad man kan föreställa sig...

Och tänk att ständigt gå runt med rädslan att det kan hända igen. Och igen och igen. Här i Skandinavien finns inte jordskalv på kartan. Inte heller vulkanutbrott eller översvämningar. Och det ska vi vara väldigt tacksamma över. Tänk va bra vi har det!

Well.. Sista dagen på Expressen i dag. Även det resulterar i en klump i magen av vemod. Jag har haft en underbar praktik och jag hoppas att jag får chansen att komma tillbaka dit någon dag.

Efter jobbet ska jag möta upp Lovisa och vi ska se Hamlet på Statsteatern. Det har jag sett fram emot hur länge som helst. Gustav Skarsgård ska tydligen vara lysande i huvudrollen. Vid närmare eftertanke så kan det få bli min examenspresent i stället. Så dödar jag mitt samvete lite grann åtminstone...