Jag måste nypa mig i armen för att känna att jag lever...

Jag har varit en maskin denna vecka. Dock en maskin med sömnbehöv vilken innebär att jag BARA har snittat 12 arbetstimmar per dag. Det är inte tillräcklig och det är det värsta av allt... Det bästa är att jag tycker det är kul. Hade jag haft mer tid på mig så hade det varit ännu roligare och då hade jag inte känt mig som en tickande bomb vilket jag gör just i detta nu.

I dag är det lördag och ute skiner solen. Skulle gett en hel del för en promenad men i stället tänkte jag försöka jobba lite innan mamma och pappa kommer hit. De är i Sthlm i dag och kollar på kök och jag har tvingat dem att åka till Ikea med mig och köpa nya köksstolar eftersom min kära far stod sönder båda mina sist han var här och monterade rullgardin.

I kväll är det avskedspartaj för Tim. Då ska jag försöka bli människa igen :) Önska mig lycka till!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0